Orsaker, symtom och behandling av sömnstörningar

Att läsa den här texten tar: 10 min.

Vanliga sömnstörningar som sömnlöshet, narkolepsi, sömnapné eller restless legs-syndrom kan påverka alla aspekter av ditt liv, inklusive säkerhet, relationer, prestation, tänkande samt fysisk och psykisk hälsa. Om du inte får tillräckligt med sömn kan det sänka din livskvalitet avsevärt.

Nedan kan du läsa om de vanligaste sömnstörningar samt hur du kan få hjälp.

Vad är en sömnstörning?

Sömnstörningar är tillstånd som försämrar kvalité på din sömn eller hindrar dig från att få en vilsam sömn och som därför kan leda till att du utvecklar olika symtom som sömnighet på dagen. Sömnstörningar också kallas för sömnrubbningar, sömnproblem eller sömnbesvär.

Alla upplever sömnproblem då och då. Du kan dock ha en sömnstörning om:

• Du har en minskad eller nedsatt förmåga att utföra vanliga aktiviteter på dagtid.
• Du har regelbundet svårt att sova.
• Du är ofta trött på dagen trots att du sov minst sju timmar natten innan.

Hur många typer av sömnstörningar finns det?

Det finns över 80 olika typer av sömnstörningar. De vanligaste är:

• Narkolepsi – när man känner sig trött under dagen även om man har sovit tillräckligt länge under natten.
• Restless legs-syndrom – när man upplever obehagliga pirrningar i benen när man sover.
• Sömnapné – när man har svårt att andas när man sover och håller på att vakna.
• Sömnlöshet – när man har svårt att somna eller sova utan att vakna regelbundet.

Hur mycket behöver man sova?

Experter rekommenderar i allmänhet att vuxna sover minst sju till nio timmar per natt, även om vissa behöver mer och andra mindre.

Vad händer när en person inte får tillräckligt med sömn?

Att inte få rätt mängd eller kvalitet på sömnen leder till mer än att man bara känner sig trött. Sömnighet stör den kognitiva funktionen, vilket kan leda till inlärningssvårigheter hos barn, minnesstörningar hos människor i alla åldrar, personlighetsförändringar och depression.

Personer som inte får tillräckligt med sömn har svårt att fatta beslut, är irriterade, har problem med att prestera och reagerar långsammare, vilket gör att de löper risk att råka ut för bil- och arbetsrelaterade olyckor. Sömnbrist kan också påverka livet negativt genom att bidra till utvecklingen av fetma, diabetes och hjärtsjukdomar.

Sömnproblem: symptom

Du kan ha en sömnstörning om du upplever ett eller flera av följande symtom. Om du svarar ”ja” på några av nedanstående frågor är det möjligt att du lider av en sömnstörning:

• Behöver du ta tupplurar nästan varje dag?
• Har du svårt att kontrollera dina känslor?
• Har du långsamma reaktioner?
• Har du problem med att prestera på jobbet eller i skolan?
• Har du svårt att hålla dig vaken när du är inaktiv, till exempel när du tittar på tv eller läser?
• Har du svårt att vara uppmärksam eller koncentrera dig på jobbet, i skolan eller hemma?
• Har du svårt att koma ihåg saker?
• Hör du ofta att du ser trött ut?
• Somnar du när du kör bil?

Vad orsakar sömnstörningar?

Sömnproblem kan orsakas av olika faktorer. Även om orsakerna kan skilja sig åt är slutresultatet av alla sömnstörningar att kroppens naturliga cykel av sömn och vakenhet på dagen störs. Några av de vanligaste faktorer som bidrar till sömnstörningar är bl.a. följande:

• Fysiska (t.ex. smärta eller magsår).
• Medicinska (t.ex. hosta eller astma).
• Psykiatriska (t.ex. depression eller ångeststörningar).
• Miljömässiga (t.ex. alkoholmissbruk eller låga syresnivåer i blodet).
• Nattskiftsrbete.
• Genetik (narkolepsi, t.ex., är genetiskt betingat).
• Mediciner (vissa orsakar sömnstörningar).
• Åldrande (de flesta vuxna över 65 år har någon form av sömnstörning).
• Dåliga sömnvanor (t.ex. sen sänggående eller oljud i sovrummet).

Hur behandlar man sömnstörningar?

Det finns en rad olika behandlingar som rekommenderas av sjukvården:

• Få regelbunden motion och träna ofta.
• Ställ temperaturen i sovrummet så att du känner dig bekväm.
• Ta rätt mediciner och/eller kosttillskott. Till exempel: Ambien, Imovane, Ativan.
• Minimera stressnivåer.
• Minimera ljuset i sovrummet.
• Använd ej elektronik som avger blått ljus minst en timme före läggdags.
• Bettendeterapi: utmana och ändra stressframkallande tankar som kan hålla dig vaken på natten.
• Öva på sömnhygien, till exempel att hålla ett regelbundet sömnschema.

Din vårdgivare kommer att rekommendera behandlingar utifrån din unika situation samt ge dig tips.

Vilka läkemedel kan hjälpa till vid sömnstörningar?

Din vårdgivare kan rekommendera några av följande mediciner för sömnlöshet och kosttillskott:

• Narkolepsi kan behandlas med ett antal stimulantia eller vakenhetsfrämjande läkemedel, till exempel modafinil, armodafinil, pitolisant och solriamfetol.
• Rastlösa bens syndrom kan behandlas med gabapentin, gabapentin enacarbil eller pregabalin.
• Sömnmedel kan vara till hjälp i vissa fall av sömnlöshet, inklusive melatonin, zolpidem, zaleplon, eszopiclon, ramelteon, suvorexant, lamborexant eller doxepin.

Tips för att sova bättre

Håll regelbundna sömntimmar

Att gå till sängs när du känner dig trött och gå upp vid ungefär samma tid hjälper din kropp att lära sig att sova bättre. Försök att undvika tupplurar när det är möjligt.

Konfrontera sömnlösheten

Om du ligger vaken och inte kan sova ska du inte tvinga fram det. Gå upp och gör något avkopplande för en stund och gå tillbaka till sängen när du känner dig mer sömnig.

Skapa en vilsam miljö

Mörka, tysta och svala miljöer gör det generellt sett lättare att somna och sova kvar. Titta på vår video för att få tips om hur du kan sova bättre.

Skriv ner dina bekymmer

Om du ofta ligger vaken och oroar dig för morgondagen kan du avsätta tid innan du lägger dig för att göra en lista för nästa dag. Detta kan hjälpa dig att få ditt sinne att vila.

Rör dig mer, sov bättre

Att vara aktiv kan hjälpa dig att sova bättre. De här videorna kan hjälpa dig att komma igång, men kom ihåg att undvika kraftig aktivitet nära sänggåendet om det påverkar din sömn.

Drick inte stimulanter

Koffein och alkohol kan hindra dig från att somna och förhindra djup sömn. Försök att dra ner på alkohol och undvika koffein nära sänggåendet.

Hur diagnostiseras sömnstörningar?

Om du misstänker att du har en sömnstörning bör du diskutera dina symtom med din vårdgivare. Han eller hon kan utföra en fysisk undersökning och hjälpa dig att identifiera de svårigheter du har med sömnen. Att föra en sömndagbok i två veckor kan vara till hjälp för din vårdgivare. Vissa sjukdomar kan orsaka störd sömn, så din vårdgivare kan beställa tester för att utesluta andra tillstånd.

Om din vårdgivare misstänker att du har en sömnstörning kan han eller hon hänvisa dig till en klinik för sömnstörningar. En sömnspecialist kommer att granska dina symtom och kan föreslå att du genomgår en sömnundersökning.

En sömnstudie eller polysomnogram (PSG) är ett test som elektroniskt överför och registrerar specifika fysiska aktiviteter medan du sover. En sömnstudie kan göras hemma (sömnapnéundersökning i hemmet) för utvalda patienter. Inspelningarna blir till data som analyseras av en kvalificerad vårdgivare för att avgöra om du har en sömnstörning eller inte.

För att avgöra om du har en sömnstörning är det viktigt att vara uppmärksam på dina sömnvanor genom att föra sömndagbok och diskutera mönster och egenskaper hos din sömn med din vårdgivare. Många vanliga sömnproblem kan behandlas med beteendebehandlingar och ökad uppmärksamhet på korrekt sömnhygien. Rådgör med din vårdgivare om du är orolig för dina sömnmönster.

Källor

https://lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/somnstorningar.html

https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/psykiskhalsa/psykiskhalsa/taredapaorsakeninnandubehandlarensomnstorning.5.6081a39c160e9b387313818.html

https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/somnbesvar/

https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/somnsvarigheter/